Press release from Companies
Publicerat: 2021-06-10 10:00:00
Styrelsen och verkställande direktören för Latvian Forest Company AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2020.
Innehållsförteckning
Sid
Förvaltningsberättelse
1
Flerårsöversikt
5
Ägare
5
Nyckeltal
5
Koncernens resultaträkning
6
Koncernens balansräkning
7
Koncernens förändring i eget kapital
8
Koncernens kassaflödesanalys
8
Moderbolagets resultaträkning
9
Moderbolagets balansräkning
9
Moderbolagets förändring i eget kapital
10
Moderbolagets kassaflödesanalys
10
Redovisningsprinciper och noter
11
Underskrifter
22
Undertecknad styrelseledamot i Latvian Forest Company AB intygar att resultat- och balans-
räkningen i årsredovisningen för moderbolaget samt koncernresultaträkningen och koncern-
balansräkningen har fastställts på årsstämma 2021- - .
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till resultatdisposition.
Jag intygar också, att innehållet i årsredovisningen och revisionsberättelsen stämmer överens
med originalen.
Stockholm 2021- -
Aleksandrs Tralmaks
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
Latvian Forest Company AB (publ) är ett svenskt bolag som förvärvar och förvaltar skogsfastigheter företrädesvis, men inte uteslutande, i Lettland. Utgångspunkten är tron att skogen är en trygg investering samt att skogsbruk är en stabil och värdeskapande verksamhet.
Förutom att skog är en eftertraktad tillgång som växer av egen kraft består de huvudsakliga grunderna för verksamheten av: (1) värdeskapande för aktieägare genom aktiv skogsförvaltning, (2) värdeskapande genom att konsolidera ett större innehav av fastigheter, samt (3) en tro på en allmän ökning av prisnivåerna för lettiska skogs- och jordbruksfastigheter.
Expansionen finansieras genom att etappvis genomföra nyemissioner allteftersom fastigheter förvärvas och verksamheten utvecklas. Genom att Latvian Forest är ägare i ett stort antal fastigheter får aktieägare en god riskspridning.
Priserna på lettiska skogsfastigheter är idag väsentligt lägre än vad som är vanligt i EU och i Sverige. Priset på slutprodukten timmer ligger däremot i många fall i nivå med vad som kan fås på den gemensamma timmer och massavedmarknaden runt om Östersjön. Detta skapar möjlighet för ett lönsamt skogsbruk och en god framtida avkastning till låg risk. Många faktorer talar för att förutsättningarna kommer att vara fortsatt gynnsamma för investeringar i lettiska skogsfastigheter.
Latvian Forest har euro som redovisningsvaluta och all rapportering sker i euro. Aktien handlas på Spotlight Stock Market. Noteringsvaluta är svenska kronor.
Status och fastighetsinnehav
Så som verksamheten är uppbyggd och strategin är formulerad behöver inte fastighetsinnehaven i Latvian Forest uppnå en viss given volym. Det innehav som finns idag bedöms vara tillräckligt för att över tid kunna generera nog med löpande intäkter för att kunna täcka kostnaderna för den nuvarande expansionsinriktade organisationen. Målet är en fortsatt expansion till dess att det inte längre bedöms vara gynnsamt för existerande och nya aktieägare att fortsätta med en förvärvsdriven expansion.
Under augusti bildade Latvian Forest ett helägt dotterföretag i Lettland vid namn Baltijas Mežu Investicijas SIA och registreringsnummer 40203224467. Företagets uppgift är att förvärva mark och skogsfastigheter antingen genom direktförvärv eller genom förvärv av bolag som är mark och skogsägare. Under augusti 2019 genomfördes båda dessa förvärv.
Investeringar i skogsfastigheter har skett kontinuerligt och innehaven uppgick vid utgången av 2020 till sammanlagt 5.423 (3.816) hektar. Av dessa var 3.734 (2.074) skog och 1.319 (1.292) hektar jordbruksmark samt 370 (449) hektar annan mark. Det totala virkesförrådet uppskattades samtidigt till ca 611.000 (332.000) kubikmeter efter genomförda avverkningar och fastighetsförsäljningar.
Under 2020 har sammanlagt ca. 6.782 TEUR investerats i 2.015 hektar med ett virkesförråd om ca 320.000 kubikmeter förvärvats. Under perioden okt-dec har sammanlagt 1.162 hektar med ett uppskattat virkesförråd om ca 150.000 kubikmeter förvärvats. Det genomsnittliga virkesförrådet var 175 kubikmeter per hektar skogsmark. Jämförelsevis var det 126 kubikmeter per hektar skogsmark vid försäljningen till SCA. Det genomsnittliga förvärvspriset var ca. 21 EUR per kubikmeter under 2020.
Latvian Forest ledning har fortsatt att effektivisera användningsområdet för olika jordbruksmarktyper. Av de
1.319 hektaren jordbruksmark har bolaget hyrt ut 697 hektar till lokala lantbrukare med en årlig inkomst på 63 TEUR. Bolaget har inlett försäljning av 592 hektar av den produktiva jordbruksmarken till lettiska lantbrukare. Med hänsyn till bolagets strategi och styrelsens beslut att avyttra jordbruksmark har bolaget genomfört en försäljning av 193,4 hektar jordbruksmark för 386,8 TEUR till ett lettiskt lantbruksföretag under 2020. Köpeskilling motsvarar
2.000 EUR per hektar.
Bolaget har planterat 98.710 gran- och 5.000 ekplantor på sammanlagt 54,35 hektar under 2020. Det behöver endast röjas ytterligare 15 hektar vilket beror på att bolaget har ett begränsat antal hektar ung skog. Latvian Forest har inte genomfört några avverkningar och röjningar under fjärde kvartalet. Under 2020 har bolaget röjt 13,72 hektar.
Tillsammans med inhyrda skogsförvaltare har bolagsledningen formulerat målet för skogsskötseln under 2021. Bland annat planerar Latvian Forest att genomföra avverkningar motsvarande 35 000 m3 om gynnsamma förutsättningar råder på virkesmarknaden. Bolaget har lagt upp planer för 2021 att plantera 200 hektar med sammanlagt 400.000 granplantor.
Aktiekapitalets utveckling
Bitmap Bitmap
Vid utgången av perioden uppgick aktiekapitalet till 2 297 307 EUR fördelat på 80 000 A-aktier och 20 431 061 B-aktier. A-aktier representerar tio röster och B-aktier en röst vardera. Varje aktie representerar 0,112 Euro (1,0 SEK) i aktiekapital. De fem röstmässigt största ägarna kontrollerar enligt de senaste uppgifterna ca. 62 % av kapitalet.
Omsättning och resultat
Omsättningen för året uppgick till 259,6 (25,8) TEUR. Kostnaderna för den löpande verksamheten har fortsatt att utvecklas tillfredställande. Externa kostnader förklaras delvis av juridiska kostnader relaterade till skiljedomen med Fredrik Zetterström och en uppgörelse med tidigare ordförande Ted Alvenius som motsvarar 339 TEUR. Dessa var engångskostnader i samband med historiska åtaganden gällande vinstdelning. Som en konsekvens var det operativa rörelseresultatet negativt -609,8 (-1.356,4) TEUR. Det beräknade värdet på anläggningstillgångar uppgick sammanlagt till 16.752,5 (8.795,4) TEUR. Värdeökningen kan huvudsakligen hänföras till att bolaget har förvärvat nya fastigheter. Värdet på växande skog har beräknats genom att diskontera kassaflödet i en 100-årig serie av uppskattade avverkningsvolymer/försäljningsintäkter och skogsförvaltningskostnader till en diskonteringsränta av 7,25 % (7,25 %). Den genomsnittliga nettoinkomsten från försäljning av rotposter är satt till 23 EUR per kubikmeter.
I övrigt påverkas resultatet av för verksamheten normala kostnader för röjning, fastighetsrelaterade kostnader som nya fastighetsmätningar, inventeringar och stämpling av bestånd inför avverkningar, samt vissa kostnader i samband med avverkningar.
Externa kostnader består till stor del av andra inköpta tjänster i samband med skogsförvaltning, andra konsulttjänster som bokföring, revision, juridisk rådgivning, samt kostnader för resor, hyror och transport med mera. Rörliga kostnader för inköpsprovisioner med mera har till viss del bokförts som del av förvärvskostnaderna för de enskilda fastigheterna och belastar i dessa fall inte resultatet. Övriga rörliga ersättningar för röjning bokförs under råvaror och förnödenheter (tidigare kostnad för sålda varor).
Latvian Forest har reglerat alla tidigare utestående tvister med den tidigare styrelseordföranden och
verkställande direktören.
Finansiering
Styrelsen har efter synpunkter från aktieägare och tänkbara investerare beslutat att framtida finansiering, i form av nyemissioner, primärt kommer att ske inom ramen för företrädesemissioner. Det hindrar inte att riktade emissioner kan komma att genomföras, exempelvis vid förvärv av fastighetsportföljer eller i särskilda situationer där en riktad emission kan komma att krävas (se avsnittet ”Väsentliga händelser efter periodens utgång”).
I oktober 2020 har Bolaget enligt styrelsens beslut upptagit ett lån motsvarande 1,1 MEUR från Swedbank i Lettland. Lånen förfaller i sin helhet om fem år och har amorteringstakt på 27 500 EUR om året. Lånen upptogs till marknadsmässig ränta. Lånen ska användas för att finansiera fortsatt expansion. Styrelsen anser, att verksamheten är tillräckligt etablerad och kassaflödena tillräckligt förutsägbara för att detta ska räknas som en del av den sammanlagda finansieringen. Målet är, att över tid ha en belåningsgrad om högst cirka 20 procent av de samlade tillgångarna för att inte ställa allt för höga krav på verksamhetens förmåga att generera kassaflöden.
Bolaget har lånat 19 MSEK på marknadsmässiga villkor från två av Latvian Forests aktieägare för att finansiera
köpet av samtliga aktier i Latfolde AB. Lånen förfaller i sin helhet den 30 mars 2022.
Virkes- och skogsfastighetsmarknaden
Det lettiska jordbruksministeriet publicerar årligen ett informationsblad för det kommande året som är baserat på data från året före beträffande den lettiska skogsindustrin. Kort sammanfattat har Lettland 3,412 miljoner hektar skogsmark vilket motsvarar 53 % av hela landets yta. Skogsindustrin motsvarar 5,1 % av Lettlands BNP och hela 21 % av landets årliga export. Den sammanlagda virkesvolymen motsvarar 682 miljoner kubikmeter vilket är nästan fyra gånger mer skog än det var år 1935 eller 1,6 gånger mer än år 1988. Det dominerande trädslaget i privatägda skogar är björk 37 %, tall 22 % och gran 15 %. I de statligt ägda skogarna dominerar tall med 47 %. Ägandet av skogsmark fördelas så att staten har 49 % och de privata skogsägarna 51 %.
Enligt informationsblad röjdes 67.900 hektar under förra året vilket är något mindre än tidigare. Då röjdes det mera i de statliga skogarna. De senaste fem åren röjs det dock lika många hektar i privata och statliga skogar. Årligen planteras 17.000 hektar i Lettland med fokus på gran och tall. Under 2020 har det planterats tall på 6.447 hektar och gran på 8.627 hektar. En viktig parameter som har blivit särskilt aktuell under de senaste åren är att de lettiska skogarna binder 700.000 miljoner ton koldioxid.
Under 2020 har virkespriserna sjunkit väsentligt till följd av en minskad efterfrågan på grund av COVID-pandemin. Det framgår att den samlade trävaruexporten har minskat med 4,3 % under elva månader 2020 jämfört med samma period 2019 enligt den statistiska redogörelse som det lettiska skogsdepartementet publicerat. Detta motsvarar 2,34 miljarder EUR. Särskilt stor nedgång har setts inom export av virke och massaved. Inom detta segment har volymen minskat med 21,6 % till 2,6 miljoner kubikmeter från 3,3 miljoner m3 förra året. Det totala exportvärdet har minskat med 34,1 % från 217 mEUR till 142 mEUR under de första elva månaderna och virkesexporten nästan halverades, vilket inte återspeglades i den genomsnittliga prisnivån. Detta kan förklaras av att marknaden under det första halvåret stod stilla inom segment.
Inom färdigförädlat virke har exportvolymen minskat med 4,5 % från 3,2 miljoner kubikmeter till 3,1 miljoner kubikmeter med en prisnedgång på ca. 5 % som följd. Inom energiskog har volymen gått ned med 2,7 % samtidigt som exportvärdet inte har förändrats. Det beror på att de faktiska priserna per kubikmeter har stigit.
Intresset bland investerare i skogstillgångar i Lettland har varit rekordstarkt under 2020. Ledningen för Latvian Forest bedömer emellertid marknaden för förvärv av enskilda fastigheter och fastighetsportföljer som fortsatt gynnsam. Det finns för Latvian Forest flera källor för inköp av fastigheter med fördelaktiga egenskaper:
• Många av de lokala skogsavverkningsbolagen har drabbats av likviditetsbrist, vilket kan leda till ett ökat behov att avyttra avverkningsrätter i syfte att frigöra medel till anskaffning av nya fastigheter.
• Likviditetsbrist drabbar även privatpersoner som i ett läge med lägre virkespriser börjat sälja fastigheter istället för att genomföra avverkningarna själva.
• Det finns en planerad administrativ reform med avsikt att slå samman landets mindre kommuner till större administrativa enheter. Detta förväntas resultera i att flertalet lettiska kommuner säljer ut sina fastighetsinnehav innan sammanslagningen.
Utöver ovan nämnda faktorer ser vi att en del av de mindre skandinaviska skogsägarna av olika skäl undersöker möjligheterna att sälja sina fastighetsinnehav. Två av de huvudsakliga skälen till försäljning är (1) ökande administrativa driftskostnader relaterat till skogsägande på den utländska marknaden och (2) ett generationsskifte där den nya generationen inte längre vill satsa på att äga utländsk skog som tillgångsklass. Ett exempel på detta är förvärvet av Latfolde AB. Latvian Forest utvärderar fortfarande att förvärva sådana tillgångar genom att betala delvis med likvida medel och delvis genom att emittera nya aktier.
Väsentliga händelser efter periodens utgång
Efter räkenskapsårets utgång har en nyemission genomförts.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Verksamheten består till största delen av förvärv av skogsfastigheter och förvaltning av dessa. Bolagets tillgångar kommer nästan uteslutande bestå av skogs- och jordbruksfastigheter i Lettland. En av de största riskerna för aktieägarnas framtida avkastning, består i att värdet på fastigheterna inte ökar över tid eller minskar.
Bolagets investeringar kan delvis komma att finansieras genom upptagande av lån och Bolagets kassaflöde är således känsligt för förändringar i räntenivån och belåningsgrad. Värdet av Bolagets fastighetsinvesteringar riskerar att påverkas negativt vid väsentliga höjningar av realräntan.
Bolaget är och kommer även framöver att vara verksamt på marknader och inom sektorer som delvis existerar inom ramen för politisk styrning och/eller lagstiftning och regleringar av olika slag. Ändringar i lagar, regelverk eller den politiska situationen på olika marknader där Bolaget och/eller dess kunder är verksamma kan påverka Bolagets lönsamhet och framtidsutsikter.
Lettland har Euro som valuta och Bolaget har Euro som redovisningsvaluta. Bolagets finansiering sker till stor del i svenska kronor medan tillgångarna som förvärvas värderas i Euro i bokföringen medan aktien är fortsatt noterad i svenska kronor.
Lettlands geografiska placering har lett till en ökad debatt om eventuella risker vad gäller relationen till deras grannländer. I och med Lettlands medlemskap i både NATO, EU och Eurosamarbetet bedöms risken som låg. Skulle en påtaglig förändring i relationen mellan länderna i regionen inträffa kan effekterna bli negativa på värdet av skogsfastigheter och därigenom påverka avkastning och framtidsutsikter negativt.
Skogsfastigheter kan påverkas negativt av t.ex. skadedjursangrepp, extrem väderlek eller brand. Fastigheterna kommer att ha en geografisk spridning och skulle en eller några fastigheter påverkas negativt är inverkan på det totala beståndet begränsat.
Förslag till resultatdisposition, EUR
Till bolagsstämmans förfogande står:
Balanserat resultat
9 653 040
Årets resultat
-631 543
Totalt
9 021 497
Styrelsen föreslår, att balanserat resultat och årets vinst i sin helhet överförs i ny räkning:
Balansers i ny räkning
9 021 497
Totalt disponerat
9 021 497
I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt till dessa hörande noter och kommentarer.
FLERÅRSÖVERSIKT
2020
2019
2018
2017
2016
Resultaträkningar, TEUR
Nettoomsättning
259,6
25,8
1 198,7
233,1
123,2
Övriga rörelseintäkter
0,2
1,5
0,0
0,0
0,5
Rörelsens kostnader
-863,0
-1 381,6
-580,5
-392,5
-411,2
Avskrivningar och nedskrivningar
-6,6
-2,1
-0,4
-0,3
-2,1
Operativt rörelseresultat
-609,8
-1 356,4
617,8
-159,7
-289,6
Realisationsresultat fastighetsförsäljning
130,2
0,0
3,1
0,0
38,5
Rörelseresultat
-479,6
-1 356,4
620,9
320,9
540,9
Finansnetto
-96,4
862,4
-110,6
-122,4
-82,8
Värdeförändring skog
1 722,8
1 312,9
1 913,9
480,6
792,0
Resultat före skatt
1 146,8
818,9
2 424,2
198,5
458,1
Skatt
-7,8
-2,9
0,0
1 284,4
-62,2
Årets resultat
1 139,0
816,0
2 424,2
1 482,9
395,9
Rapport över totalresultatet för året
Årets resultat
1 139,0
816,0
2 424,2
1 482,9
395,9
Summa övrigt totalresultat efter skatt
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa totalresultat för året
1 139,0
816,0
2 424,2
1 482,9
395,9
Balansräkningar, TEUR
Anläggningstillgångar, ej räntebärande
16 752,5
8 795,4
24 580,1
21 329,9
20 630,0
Kortfristiga fordringar, ej räntebärande
105,6
39,1
310,1
51,2
64,2
Likvida medel och räntebärande fordringar
651,0
4 956,2
455,9
1 651,5
214,9
Summa tillgångar
17 509,1
13 790,7
25 346,1
23 032,6
20 909,1
Eget kapital
14 358,5
13 219,5
23 479,5
21 057,3
16 769,5
Avsättningar
3,8
443,7
-
-
-
Räntefria skulder
183,4
127,5
107,8
216,5
1 490,9
Räntebärande skulder
2 963,4
0,0
1 758,8
1 758,8
2 648,7
Summa eget kapital och skulder
17 509,1
13 790,7
25 346,1
23 032,6
20 909,1
Kassaflöde, TEUR
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-1 026,5
675,4
143,7
-1 015,9
-403,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-6 213,1
17 112,9
-1 337,3
-352,4
-1 361,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
2 934,4
-12 834,8
-2,0
2 804,9
886,6
Årets kassaflöde
-4 305,2
4 953,5
-1 195,6
1 436,6
-877,7
Ägare
Antal A-aktier
Antal B-aktier
Andel av kapital
Andel av röster
Avanza Pension
0
4 462 582
21,76%
21,02%
Anders Nilsson
40 000
2 989 116
14,77%
15,96%
Nils-Robert Persson
0
2 216 402
10,81%
10,44%
Marliese Investments LTD
0
1 993 443
9,72%
9,39%
Galjaden Invest AB
0
1 101 685
5,37%
5,19%
Övriga
40 000
6 567 833
32,21%
32,82%
Totalt:
80 000
20 431 061
100,00%
100,00%
Nyckeltal
Soliditet, %
82,0%
95,9%
92,6%
91,4%
0,8
Skuldsättningsgrad, ggr
0,22
0,01
0,08
0,09
0,3
Antal aktier vid årets utgång, st
20 511 061
20 511 061
20 511 061
20 511 061
15 856 792
Genomsnittligt antal aktier under året, st
20 511 061
20 511 061
20 511 061
17 606 184
15 856 792
Nettoresultat per aktie, EUR
0,056
0,040
0,118
0,084
0,0
Eget kapital per aktie, EUR
0,70
0,64
1,14
1,03
1,1
Investeringar, TEUR
Fastighetsinnehav
16 409,3
8 660,3
1 336,2
352,4
1 410,3
Övriga investeringar
3,8
15,3
1,1
0,0
0,0
Personal, TEUR
Medelantal anställda
4,0
3,1
5,0
3,0
3,0
Kostnadsförda löner och ersättningar (inkl. sociala avgifter)
76,2
315,7
44,1
35,4
38,0
För förklaringar till nyckeltalen se sidan 21.
KONCERNENS RESULTATRÄKNING, TEUR
Not
2020
2019
Intäkter
5, 22
259,6
25,8
Övriga rörelseintäkter
5
0,2
1,5
Råvaror och förnödenheter
-186,7
0,0
Övriga externa kostnader
6
-600,1
-1 065,9
Personalkostnader
7
-76,2
-315,7
Avskrivningar och nedskrivningar
8
-6,6
-2,1
Operativt rörelseresultat
-609,8
-1 356,4
Realisationsresultat fastighetsförsäljning
5
130,2
0,0
Rörelseresultat
-479,6
-1 356,4
Finansiella intäkter
9
45,7
1 345,6
Finansiella kostnader
9
-142,1
-483,2
Finansnetto
9
-96,4
862,4
Värdeförändring skog
3, 13
1 722,8
1 312,9
Resultat före skatt
1 146,8
818,9
Skatt
10
-7,8
-2,9
ÅRETS RESULTAT
1 139,0
816,0
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET, TEUR
Årets resultat
1 139,0
816,0
Övrigt totalresultat
0,0
0,0
Summa totalresultat för året
1 139,0
816,0
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare
1 139,0
816,0
Innehavare utan bestämmande inflytande
0,0
0,0
Resultat per aktie före och efter utspädning
11
0,056
0,040
Antal aktier före och efter utspädning
20 511 061
20 511 061
KONCERNENS BALANSRÄKNING, TEUR
Not
31.12.2020
31.12.2019
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Skogsmark och övrig mark
12
6 916,9
5 505,1
Övriga materiella anläggningstillgångar
12
-
-
Biologiska tillgångar, växande skog
3, 13
9 492,4
3 155,2
Nyttjanderättstillgångar
8
3,8
15,3
Finansiella anläggningstillgångar
Depositioner
0,0
114,5
Spärrade medel på bankkonto
5,3
5,3
Långfristiga finansiella fordringar
334,1
0,0
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
16 752,5
8 795,4
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
19,9
9,8
Övriga fordringar
15
46,4
28,9
Kortfristig del av långfristig fordran
25,7
0,0
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
16
13,6
0,4
Likvida medel
651,0
4 956,2
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
756,6
4 995,3
SUMMA TILLGÅNGAR
17 509,1
13 790,7
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
17
Aktiekapital
2 297,3
2 297,3
Övrigt tillskjutet kapital
0,0
0,0
Balanserade vinstmedel (inkl. årets resultat)
12 061,2
10 922,2
SUMMA EGET KAPITAL
14 358,5
13 219,5
SKULDER
Avsättningar
Avsättningar för nyttjanderättstillgångar
8, 23
3,8
15,3
Övriga avsättningar
0,0
428,4
Summa avsättningar
3,8
443,7
Långfristiga skulder
Långfristiga reverslån
20a
1 888,6
0,0
Räntebärande långfristig skuld, kreditinstitut
20a, 20b
1 045,8
0,0
Summa långfristiga skulder
2 934,4
0,0
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av långfristig skuld, kreditinstitut
20a
29,0
-
Leverantörsskulder
28,4
59,4
Skatteskuld
7,8
0,0
Övriga skulder
18
19,2
6,3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
19
128,0
61,8
Summa kortfristiga skulder
212,4
127,5
SUMMA SKULDER
3 146,8
127,5
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
17 509,1
13 790,7
KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL, TEUR
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Balanserat och årets resultat
Totalt
Ingående eget kapital 1 jan 2019
2 297,3
11 764,9
9 417,3
23 479,5
Årets resultat *)
816,0
816,0
Omföring av överkursfond **)
-11 764,9
11 764,9
0,0
Utdelning till aktieägarna
-11 076,0
-11 076,0
Utgående eget kapital 31 dec 2019
2 297,3
0,0
10 922,2
13 219,5
Ingående eget kapital 1 jan 2020
2 297,3
0,0
10 922,2
13 219,5
Årets resultat
1 139,0
1 139,0
Eget kapital 31 december 2020
2 297,3
0,0
12 061,2
14 358,5
*) Under 2019 gjordes avsättningar i enlighet med skiljedom med TEUR 428,4 och tidigare uppbokade resultat vid beräkning av verkligt värde av skog har bokfördes direkt mot balanserat resultat under eget kapital istället för som tidigare mot årets vinst.
**) Hela överkursfonden omfördes under 2019 till balanserat resultat.
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, TEUR
2020
2019
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
-609,8
-1 356,4
Justeringsposter:
- Avskrivningar
6,6
2,1
- Erhållna räntor
5,4
86,6
- Erlagda räntor
-39,7
-21,5
Realisationsvinst vid försäljning av andelar
0,0
1 259,0
Realisationsvinst vid försäljning av fastigheter
130,2
0,0
Realiserade valutaförändringar
0,0
-8,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
-507,3
-38,7
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
-/+ Ökning/Minskning av rörelsefordringar
-105,8
271,0
+/- Ökning/Minskning av rörelseskulder
-413,4
443,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-1 026,5
675,4
Investeringsverksamheten
Försäljning av mark
127,5
8 102,0
Försäljning av biologiska anläggningstillgångar (skog)
0,0
16 472,0
Försäljning av maskiner och inventarier
0,0
0,8
Inköp mark
-1 539,3
-5 505,1
Inköp av biologiska anläggningstillgångar (skog)
-4 614,4
-1 842,3
Ökning av långfristiga fordringar
-301,4
0,0
Betalade depositioner
114,5
-114,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-6 213,1
17 112,9
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån
0,0
-1 758,8
Ökning av långfristiga skulder
2 934,4
0,0
Utdelning till aktieägarna
0,0
-11 076,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
2 934,4
-12 834,8
ÅRETS KASSAFLÖDE
-4 305,2
4 953,5
Likvida medel vid årets ingång
4 956,2
455,9
Valutaförändringar i likvida medel
0,0
-453,2
Likvida medel vid årets utgång
651,0
4 956,2
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING, TEUR
Not
2020
2019
Nettoomsättning
5
15,0
15,9
Summa rörelseintäkter
15,0
15,9
Övriga externa kostnader
6
-517,1
-1 032,0
Personalkostnader
7
-25,6
-311,0
Summa rörelsekostnader
-542,7
-1 343,0
Rörelseresultat
-527,7
-1 327,1
Resultat från finansiella poster
Vinst vid försäljning av dotterföretagsaktier
9
0,0
10 803,5
Övriga finansiella intäkter
9
30,8
98,1
Övriga finansiella kostnader
9
-134,6
-483,2
Finansnetto
-103,8
10 418,4
Resultat före skatt
-631,5
9 091,3
Skatt
10
-
-
ÅRETS RESULTAT
-631,5
9 091,3
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET, TEUR
Övrigt totalresultat
0,0
0,0
Årets resultat
-631,5
9 091,3
Summa totalresultat för året
-631,5
9 091,3
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING, TEUR
Not
31.12.2020
31.12.2019
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag
14
8 638,1
2,9
Fordringar på koncernföretag
4 013,1
7 571,5
Spärrade bankmedel
5,3
5,3
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
12 656,5
7 579,7
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Övriga fordringar
15
15,4
14,7
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
16
25,8
0,4
Kassa och bank
583,7
4 812,3
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
624,9
4 827,4
SUMMA TILLGÅNGAR
13 281,4
12 407,1
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
17
Bundet eget kapital
Aktiekapital
2 297,3
2 297,3
Fritt eget kapital
Överkursfond
0,0
0,0
Balanserat resultat
9 653,0
561,7
Årets resultat
-631,5
9 091,3
SUMMA EGET KAPITAL
11 318,8
11 950,3
SKULDER
Avsättningar
Övriga avsättningar
2
0,0
428,4
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder
20a
1 888,6
0,0
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
15,3
8,7
Övriga skulder
18
13,7
1,7
Upplupna kostnader
19
45,0
18,0
Summa kortfristiga skulder
74,0
28,4
SUMMA SKULDER
1 962,6
28,4
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
13 281,4
12 407,1
MODERFÖRETAGETS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL, TEUR
Aktiekapital
Överkursfond
Balanserat och årets resultat
Totalt
Ingående eget kapital 1 januari 2019
2 297,3
11 764,9
-127,2
13 935,0
Årets resultat
9 091,3
9 091,3
Omföring av överkursfond
-11 764,9
11 764,9
0,0
Utdelning till aktieägarna
-11 076,0
-11 076,0
Utgående eget kapital 31 december 2019
2 297,3
0,0
9 653,0
11 950,3
Ingående eget kapital 1 januari 2020
2 297,3
0,0
9 653,0
11 950,3
Årets resultat
-631,5
-631,5
Utgående eget kapital 31 december 2020
2 297,3
0,0
9 021,5
11 318,8
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS, TEUR
2020
2019
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
-527,7
-1 327,1
Justeringsposter:
- Erhållna räntor
30,8
98,1
- Erlagda räntor
-32,2
-21,5
Realiserade valutaförändringar
0,0
-8,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
-529,1
-1 259,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
-/+ Ökning/Minskning av rörelsefordringar
-128,5
1,0
+/- Ökning/Minskning av rörelseskulder
1 505,8
413,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten
848,2
-844,2
Investeringsverksamheten
Försäljning av andelar i dotterföretag
0,0
16 877,4
Inköp av andelar i dotterföretag
-8 635,2
-2,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-8 635,2
16 874,5
Finansieringsverksamheten
Utdelning till aktieägarna
0,0
-11 076,0
Förändring av långfristiga lån
3 558,4
68,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
3 558,4
-11 007,8
ÅRETS KASSAFLÖDE
-4 228,6
5 022,5
Likvida medel vid periodens ingång
4 812,3
243,0
Valutakursförändringar i likvida medel
0,0
-453,2
Likvida medel vid periodens utgång
583,7
4 812,3
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Not 1, Allmänna upplysningar
Latvian Forest Company AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Företaget äger för närvarande ett lettiskt dotterföretag till 100 % som i sin tur äger 100 % av ett lettiskt företag som således är dotterdotterföretag till Latvian Forest. Dessutom har man under 2020 förvärvat ett svenskt aktiebolag till 100 %, som i sin tur äger ett lettiskt dotterföretag till 100 %. De lettiska företagen som ingår i gruppen äger och förvaltar skogsfastigheter i Lettland och säljer företrädesvis avverkningsrätter från dessa fastigheter.
Latvian Forest Company ABs aktier är noterade på Spotlight Stock Market. Det finns 80 000 st A-aktier och 20 431 061 B-aktier utgivna. Aktieslagen har båda ett kvotvärde på EUR 0,112 per aktie.
Not 2, Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutades den 31 december 2020 har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna (IFRS), såsom de har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen. För den finansiella rapporteringen för 2020 har koncernen tillämpat IFRS som fastställda av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2020). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2020 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder.
Nya redovisningsregler och tolkningar
Det föreligger inga förändringar av IFRS under 2020 som förväntas ha en väsentlig påverkan på resultat och finansiell ställning för koncernen, emellertid har IASB publicerat ”Covid-19-Related Rent Concessions (Amendment to IFRS 16)”, gällande från 1 januari 2020 vilken ger praktiska undantag för leasetagarredovisning med avseende på hyreslättnader som uppkommer som en direkt följd av Covid-19 genom att införa en lättnadsregel i IFRS 16. Denna lättnadsregel tillåter en leasetagare att välja att inte omvärdera en Covid-19 relaterad hyreslättnad som utgör en leasingmodifiering. Denna förändring förväntas inte ha en påverkan på koncernens finansiella rapporter. Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2020 och har inte tillämpats i koncernens utarbetandet av dessa finansiella rapporter. IASB har publicerat den följande förändringen med införandedatum 1 januari 2021: IASB publicerade ” Interest Rate Benchmark Reform Phase 2, Amendments to IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 and IFRS 16 (the Phase 2 Amendments).” Phase 2 Amendments har införandedatum för årsperioder som börjar per eller efter 1 januari 2021 medan tidig tillämpning är tillåten. Denna praktiska förenkling och underlättande rörande förändringar av effektiva räntor och säkringsrelationer är inte tillämpbar för koncernen.
Resultatmått
Operativt rörelseresultat
Operativt rörelseresultat är rörelseresultat före värdeförändring av skog och reavinster från fastighetsförsäljning.
Segmentsredovisning
I enlighet med definitionen av rörelsesegment i tillämpliga redovisningsprinciper redovisar koncernen enbart ett rörelsesegment. Utgångspunkten för att identifiera rapporterbara rörelsesegment är den interna rapportering såsom den rapporteras till och följs upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare, vilket motsvaras av VD. Uppföljning sker av rörelseresultatet för hela verksamheten såsom ett rörelsesegment.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
I koncernen förekommer endast helägda dotterföretag som står under ett bestämmande inflytande från moderföretaget Latvian Forest Company AB. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, ska potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Dotterföretagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen, dels i rörelseresultatet, dels i finansnettot beroende av underliggande transaktioners art. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Poster i resultaträkningen
Försäljning av varor
Intäkter för försäljning innefattar i huvudsak avverkningsrätter och timmer. Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Utförande av tjänsteuppdrag
Intäkter för tjänsteuppdrag kommer att innefatta transporter till industri, jakt, fiske och andra naturupplevelser. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisas bara om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla företaget.
Statliga stöd
Ett statligt bidrag hänförligt till en biologisk tillgång redovisas som övrig rörelseintäkt när villkoren är uppfyllda. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörelseintäkt över tillgångens nyttjandeperiod.
Intäkter avseende leasingavtal
Intäkter från leasingavtal, såsom intäkter från jakt- och fiskeupplåtelser, hyresintäkter från uthyrda byggnader och övriga upplåtelser kommer att redovisas som rörelseintäkter i resultaträkningen linjärt över avtalets leasingperiod.
Ersättningar till anställda
Löner och ersättningar till styrelseledamöter i moderförtaget och de lettiska dotterföretagen har utgått under räkenskapsåret. Sociala avgifter i Sverige och Lettland har kostnadsförts och betalats.
Månadslöner har utbetalats till övriga anställda i två av de lettiska dotterföretagen. Sociala avgifter för lönerna har kostnadsförts och betalats.
VD i moderföretaget har ersatts genom fakturering från eget företag.
Den tidigare styrelseledamoten Jan Edvard Alvenius har ersatts genom fakturering från eget företag.
Inga ersättningar i övrigt har utgått under året. Se även not 7.
Betalningar avseende operationella leasingavtal
Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i enlighet med IFRS 16, vilket innebär att de redovisas som nyttjanderättstillgångar på balansräkningens tillgångssida och som avsättningar för förvärv av dessa nyttjanderättigheter på balansräkningens skuldsida. Tillgångarna skrivs av linjärt under löptiden och motsvarar de betalningar som gjorts under året.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, utdelningsintäkter, räntekostnader på lån, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten samt valutakursdifferenser.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat samt temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utntyttjas.
Poster i balansräkningen
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Biologiska tillgångar - växande skog
Enligt IFRS ska skogstillgångarna delas upp på biologiska tillgångar (växande skog), vilket redovisas enligt IAS 41, och mark, vilket redovisas som materiell tillgång. IAS 41 innebär att växande skog vid varje bokslutstillfälle ska värderas och redovisas till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Se även not 3.
Avskrivningsprinciper
Anskaffningsvärdet skrivs av till restvärdet linjärt över nyttjandeperioden. Mark avskrivs inte alls. Övriga materiella anläggningstillgångar utgörs av maskiner och inventarier. Dessa skrivs av linjärt över 5 år. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Finansiella instrument
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Kundfordringar
Kundfordringar klassificeras i kategorin kundfordringar och lånefordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringar värderas till verkligt värde. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringens ursprungliga villkor. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Skulder
Skulder klassificeras som andra finansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Utdelning till aktieägarna
Utdelning till aktieägarna redovisas som skuld till aktieägarna först när utdelningen fastställts på årsstämman.
Kassaflödesanalys och definition av likvida medel
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden med en löptid kortare än tre månader och som utsätts endast för obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel ingår även tillgodohavanden som innehas för kunders räkning men de hålls avskilda från Bolagets tillgångar och deras användning är begränsad. Koncernen innehar inga kortfristiga placeringar utan endast banktillgodohavanden utan bindningstid.
MODERFÖRETAGET
Moderföretagets redovisningsprinciper
Moderbolaget, Latvian Forest Company AB (publ), tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 ställer krav på att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.
I RFR 2 finns undantag från att tillämpa IFRS 16 i juridisk person. Moderbolaget har valt att tillämpa detta undantag.
Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits
Det föreligger inga förändringar av IFRS under 2020 som förväntas ha en väsentlig påverkan på moderbolagets resultat och finansiella ställning. Emellertid har IASB publicerat “Covid-19-Related Rent Concessions (Amendment to IFRS 16)” som gäller från 1 januari 2020, vilken ger praktiska undantag för leasetagarredovisning med avseende på hyreslättnader som uppkommer som en direkt följd av Covid-19 genom att införa en lättnadsregel i IFRS 16. Denna lättnadsregel tillåter en leasetagare att välja att inte omvärdera en Covid-19-relaterad hyreslättnad som utgör en leasingmodifiering. Denna regel har inte haft någon inverkan på moderbolaget. Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2020 och har inte tillämpats vid upprättandet av moderbolagets finansiella rapporter. IASB har utfärdat följande förändring med införandedatum 1 januari 2021: “Interest Rate Benchmark Reform Phase 2, Amendments to IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 and IFRS 16 (the Phase 2 Amendments)”. Denna praktiska förenkling och underlättande rörande förändringar av effektiva räntor och säkringsrelationer är inte tillämpbar för moderbolaget. För nuvarande och kommande förändringar i IFRS-standarder finns inga tillägg eller undantag i RFR 2.
Not 3, Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper
Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar inkluderar främst beräkning av verkligt värde för de biologiska tillgångarna.
Det noterade priset på en aktiv marknad utgör den bästa grunden för beräkning av tillgångens verkliga värde. I de fall marknadspriser eller annat jämförbart värde saknas eller är svårbedömbara ska de biologiska tillgångarna värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden från tillgångarna. Det verkliga värdet beräknas som ett avkastningsvärde, där kassaflödet från framtida intäkter från virkesuttag efter avdrag för avverknings-, återbeskognings-, väg- och andra skogsskötselkostnader diskonterats till ett nuvärde.
Beräkningarna innefattar framtida virkesuttag som motsvarar en skoglig omloppstid på 40 - 120 år beroende på trädslag. Hänsyn har tagits till de skogsskötselkostnader som är förknippade med det uppskattade virkesuttaget. Skogsmarkens andra värden i form av jaktintäkter och andra arrendeintäkter med mera ingår inte i avkastningsvärdet. Vid beräkning av kassaflöden från den växande skogen görs bedömning avseende kostnads- och intäktsutveckling 100 år framåt i tiden. Såväl försäljningspriset av skog som förvaltningskostnaderna för skogen har beräknats ha en procentuell uppgång där kostnaderna stiger i en högre procentuell takt än priserna. Inflationsantaganden har också gjorts.
Tillgångsvärdet har fastställts genom att kassaflödet före skatt har diskonterats till en nominell ränta på 7,25 %, varefter det har multiplicerats med WACC (weighted average cost of capital) för att få den långsiktigt vägda kapitalkostnaden för detta tillgångsslag. Styrelsen i företaget anser, att denna ränta bör beskriva den långsiktiga kapitalkostnaden för en investering i skogstillgångar som inte påverkas av kortfristiga variationer i marknadsräntor.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Förändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast påverkat denna period, eller i den period förändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Not 4, Transaktioner med närstående
Moderföretaget har under året lånat ut pengar till dotterföretagen till marknadsmässig ränta.
Betalande företag
Transaktionstyp
Belopp
Motpart
Baltijas Mežu Investicijas SIA
Ränta på lån
30,8
Latvian Forest Co AB
Baltijas Mežu Investicijas SIA
Management fee
7,5
Latvian Forest Co AB
Sabiedriba ar ierobezotu atbildibu "KINI LAND"
Management fee
7,5
Latvian Forest Co AB
Not 5, Intäkternas fördelning
Koncernen
Moderföretaget
Intäkter
2020
2019
2020
2019
Försäljning av avverkningsrättigheter
214,3
15,6
0,0
0,0
Hyresintäkter/Arrenden/Övrigt
45,3
11,7
15,0
15,9
Summa nettoomsättning
259,6
27,3
15,0
15,9
Realisationsresultat vid försäljning av fastigheter
130,2
0,0
0,0
0,0
Erhållna bidrag
0,2
0,0
0,0
0,0
Summa intäkter
390,0
27,3
15,0
15,9
Not 6, Kostnader för revision
Koncernen
Moderföretaget
Revisionsuppdrag
2020
2019
2020
2019
BakerTilly Stint
10,4
9,9
10,4
9,9
BakerTilly Latvia
6,2
7,1
-
-
SIA PKF Latvia
2,7
-
-
-
Totalt
19,3
17,0
10,4
9,9
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 7, Personalkostnader och medelantal anställda
Koncernen
Moderföretaget
2020
2019
2020
2019
Medelantalet anställda
4,0
1,1
0,0
0,1
Löner och ersättningar
Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör
29,8
2,2
19,5
0,0
Löner och ersättningar till övriga anställda
27,4
3,4
0,0
1,9
Övrigt
3,8
235,2
0,0
235,2
Summa
61,0
240,8
19,5
237,1
Sociala avgifter
15,2
74,9
6,1
73,9
Totalt
76,2
315,7
25,6
311,0
Löner och ersättningar per land
2020
2019
Styrelse & VD
Övr anställda
Styrelse & VD
Övr anställda
Sverige
19,5
0,0
0,0
237,1
Lettland
10,3
27,4
2,2
1,5
Summa
29,8
27,4
2,2
238,6
VD i moderföretaget har ersatts genom fakturering från eget företag med TEUR 69,4.
Den tidigare styrelseledamoten Jan Edvard Alvenius har ersatts genom fakturering från eget företag med TEUR 190,4.
Inga ersättningar i övrigt har utgått under året.
Inga bonusar har utgått. Inga pensionsavsättningar har gjorts. Inga pensionsförpliktelser har utfästs.
Medelantal anställda per land
2020
2019
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Sverige
0,0
0,0
0,1
0,0
Lettland
2,0
2,0
1,0
2,0
Totalt
2,0
2,0
1,1
2,0
2020
2019
Fördelning mellan män och kvinnor i styrelserna
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Moderföretaget
0,0
4,0
0,0
4,0
Dotterföretagen
0,0
1,0
0,0
1,0
Not 8, Nyttjanderättstillgångar, koncernen
Hyresavtal
2019 års värde vid periodens början
17,4
Avskrivningar
-2,1
Värde vid periodens slut
15,3
2020 års värde vid periodens början
15,3
Avskrivningar
-6,6
Avslutade kontrakt
-4,9
Värde vid periodens slut
3,8
Not 9, Finansiella intäkter och kostnader
Koncernen
Moderföretaget
Finansiella intäkter
2020
2019
2020
2019
Vinst vid försäljning av dotterföretag
-
1 259,0
-
10 803,5
Ränteintäkter
5,4
86,6
30,8
98,1
Valutakursdifferenser
40,3
Summa
45,7
1 345,6
30,8
10 901,6
Finansiella kostnader
Räntekostnader
-39,7
-21,5
-32,2
-21,5
Valutakursdifferenser
-102,4
-461,7
-102,4
-461,7
Summa
-142,1
-483,2
-134,6
-483,2
Totalt
-96,4
862,4
-103,8
10 418,4
Not 10, Skatter
Koncernen
Resultat efter finansiella poster
2020
2019
Sverige
-631,5
9 091,3
Lettland
55,5
-40,8
Summa
-576,0
9 050,5
Skattekostnad (-) skatteintäkt (+)
Moderföretaget
Aktuell skatt
2020
2019
2020
2019
Periodens skatt
-7,8
-1 948,4
0,0
-1 945,5
Justering av skatt hänförlig till tidigare år (underskottsavdrag)
-
-
-
-
Summa
-7,8
-1 948,4
0,0
-1 945,5
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa
0,0
0,0
0,0
0,0
Totalt
-7,8
-1 948,4
0,0
-1 945,5
Skattekostnad (-) skatteintäkt (+) per land
Koncernen
Moderföretaget
2020
2019
2020
2019
Sverige
0,0
-1 945,5
0,0
-1 945,5
Lettland*
-7,8
-2,9
-
-
Summa
-7,8
-1 948,4
0,0
-1 945,5
Skillnad mellan nominell och effektiv skattesats i %
Koncernen
Moderföretaget
2020
2019
2020
2019
Svensk inkomstskattesats
21,4%
21,4%
21,4%
21,4%
Lettisk inkomstskattesats
0,0%
0,0%
-
-
Skatteeffekt p.g.a. ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader
0,0
2 311,9
0,0
2 311,9
Effektiv skattesats enligt resultaträkningen
Neg.
Neg.
Neg.
Neg.
*Skatten i Lettland är en skatt avseende nybildade bolag och är inte resultatberoende.
Not 11, Resultat per aktie, EUR
Resultat per aktie i koncernen, alla aktieslag
0,056
Resultat per aktie i moderbolaget, alla aktieslag
-0,032
Resultat per aktie beräknas som årets resultat i förhållande till genomsnittligt antal aktier.
Not 12, Materiella anläggningstillgångar
Mark
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2019-01-01
8 102,0
15,6
Investeringar
5 505,1
–
Försäljningar
-8 102,0
-15,6
Utgående värden 2019-12-31
5 505,1
–
Ackumulerade planenliga avskrivningar
Ingående värden 2019-01-01
–
-14,8
Årets avskrivningar
–
–
Årets försäljningar
–
14,8
Utgående värden 2019-12-31
–
–
Utgående planenliga restvärden 2019-12-31
5 505,1
–
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2020-01-01
5 505,1
–
Investeringar
5 408,2
–
Försäljningar
-127,5
–
Förändr. vid split av fastigheter i skog resp. mark
-3 868,9
–
Utgående värden 2020-12-31
6 916,9
–
Ackumulerade planenliga avskrivningar
Ingående värden 2020-01-01
–
–
Årets avskrivningar
–
–
Årets försäljningar
–
–
Utgående värden 2020-12-31
–
–
Utgående planenliga restvärden 2020-12-31
6 916,9
–
Not 13, Biologiska tillgångar, växande skog
Växande skog
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2019-01-01
16 472,0
Förvärv av stående skog
1 842,3
Försäljningar stående skog
-16 472,0
Förändring av verkligt värde
1 312,9
Utgående värden 2019-12-31
3 155,2
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2020-01-01
3 155,2
Förvärv av stående skog
745,5
Försäljningar stående skog
–
Förändring av verkligt värde
1 722,8
Förändr. vid split av fastigheter i skog resp. mark
3 868,9
Utgående värden 2020-12-31
9 492,4
Värdeförändring skog och mark
I resultaträkningen redovisas värdeförändring av växande skog med TEUR 1 722,8. Häri ingår, förutom naturlig tillväxt, även förändringar till följd av nyförvärv.
Antaganden
Tillgångsvärdet baseras på avverkningsberäkningar som i sin tur baseras på en skoglig konsekvensberäknande modell.
Dessa faktorer tillsammans med en försiktig bedömning av prisutvecklingen de närmaste åren leder till en positiv värdeförändring utöver den som föranleds av den biologiska tillväxten.
Tillgångsvärdet har fastställts genom att kassaflödet före skatt diskonterats med 7,25 % (7,25 %), vilket bedöms motsvara den långsiktiga vägda kapitalkostnaden (WACC = weighted averge cost of capital) för detta tillgångsslag.
Intäkterna
Priserna utgår från de senaste årens priser och är, enligt styrelsen, försiktigt bedömda. Under året har priset per kubikmeter inte uppjusterats.
Intäkterna bygger på en bedömd utveckling under åren 2021 - 2120 med en prisökning på 1,5 % nominellt.
Kostnaderna
Kostnaderna har beräknats utifrån en normalårskostnad som motsvaras av verkligt utfall för tidigare år. Kostnaderna bygger på en bedömd utveckling under åren 2021 - 2120 med en kostnadsökning på 2,0 % nominellt.
Diskonteringsränta
7,25%
Intäkter
TEUR 158,0 per år
Prisökning nominellt
1,5 % per år
Kostnader
Normalkostnad enligt ovan
Kostnadsökning nominellt
2,0 % per år
Känslighetsanalys utifrån väsentliga värderingsparametrar och dess påverkan på skogstillgångarna
Diskonteringsränta: En sänkning av diskonteringsräntan med 0,5 procentenheter höjer värdet på växande skog med TEUR 1 211.
En höjning av diskonteringsräntan med 0,5 procentenheter sänker värdet på den växande skogen med TEUR 983.
Avverkningsrätter: En ökning av den årliga prisökningen med 0,5 procentenheter höjer värdet med TEUR 1 678 på den växande skogen.
En sänkning av den årliga prisökningen med 0,5 procentenheter sänker värdet med TEUR 1 353 på den växande skogen.
Not 14, Andelar i dotterföretag (moderbolaget)
Röst/ Ägar-andel
Eget kapital
Resultat senaste årsredovisning
Baltijas Mezu Investicijas SIA, organisationsnummer 40203224467
100%
7 903,9
-15,0
Latfolde AB, org nr 556800-3239
100%
9,9
-44,4
Dotterföretagen äger i sin tur:
Sabiedriba ar ierobezotu atbildibu "KINI LAND" SIA, organisationsnummer 40103703726
100%
2 273,1
20,1
SIA Latfolde One, org nr 40103264868
100%
227,2
-71,7
Styrelsen har värderat dotter- och dotterdotterföretagen med utgångspunkt i den långfristiga plan som låg till grund för bildande respektive förvärv av desamma. Styrelsens bedömning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov för dotterföretaget när hänsyn till övervärdet på skogen beaktas.
Not 15, Övriga fordringar
Koncernen
Moderföretaget
31.12.2020
31.12.2019
31.12.2020
31.12.2019
Fordran moms
33,4
25,3
3,2
14,7
Skattekonto
12,2
0,0
12,2
0,0
Övrigt
0,8
3,6
0,0
0,0
Totalt
46,4
28,9
15,4
14,7
Not 16, Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
Koncernen
Moderföretaget
31.12.2020
31.12.2019
31.12.2020
31.12.2019
Upplupna management fees mot dotterföretag
-
-
15,0
0,0
Övriga upplupna intäkter
1,7
0,0
0,0
0,0
Förutbetalda kostnader
11,9
0,4
10,8
0,4
Totalt
13,6
0,4
25,8
0,4
Not 17, Eget kapital
Eget kapital i koncernen består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital och balanserade vinstmedel (inkl årets resultat).
Eget kapital i moderföretaget består av aktiekapital, överkursfond, balanserat resultat och årets resultat.
Antal aktier uppgår till 20 511 061 st aktier varav 80 000 st A-aktier och 20 431 061 st B-aktier med ett kvotvärde av EUR 0,112. A-aktierna har ett röstvärde på 10 röster per aktie och B-aktierna 1 röst per aktie.
Koncernen
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital består av överkursfond.
Balanserade vinstmedel
Intjänade vinstmedel i koncernen utgörs av årets resultat samt föregående års intjänade vinstmedel efter eventuell vinstutdelning.
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Balanserat och årets resultat
Totalt
Ingående eget kapital 1 jan 2019
2 297,3
11 764,9
9 417,3
23 479,5
Årets resultat
816,0
816,0
Omföring av överkursfond
-11 764,9
11 764,9
0,0
Utdelning till aktieägarna
-11 076,0
-11 076,0
Utgående eget kapital 31 dec 2019
2 297,3
0,0
10 922,2
13 219,5
Ingående eget kapital 1 jan 2020
2 297,3
0,0
10 922,2
13 219,5
Årets resultat
1 139,0
1 139,0
Utgående eget kapital 31 dec 2020
2 297,3
0,0
12 061,2
14 358,5
Moderföretaget
Balanserat resultat tillsammans med årets resultat utgörs av föregående års intjänade vinstmedel plus årets resultat efter eventuell vinstutdelning.
Aktiekapital
Överkursfond
Balanserat och årets resultat
Totalt
Ingående eget kapital 1 januari 2019
2 297,3
11 764,9
-127,2
13 935,0
Årets resultat
9 091,3
9 091,3
Omföring av överkursfond
-11 764,9
11 764,9
0,0
Utdelning till aktieägarna
-11 076,0
-11 076,0
Utgående eget kapital 31 december 2019
2 297,3
0,0
9 653,0
11 950,3
Ingående eget kapital 1 januari 2020
2 297,3
0,0
9 653,0
11 950,3
Årets resultat
-631,5
-631,5
Utgående eget kapital 31 december 2020
2 297,3
0,0
9 021,5
11 318,8
Not 18, Övriga skulder
Koncernen
Moderföretaget
31.12.2020
31.12.2019
31.12.2020
31.12.2019
Skulder till anställda
13,4
0,0
0,0
0,0
Övrigt
5,8
6,3
13,7
1,7
Totalt
19,2
6,3
13,7
1,7
Not 19, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
Moderföretaget
31.12.2020
31.12.2019
31.12.2020
31.12.2019
Underhållsarbeten på skog och mark
13,0
35,8
0,0
0,0
Revision och redovisning
22,9
22,0
15,5
17,6
Räntekostnader
31,2
0,0
29,1
0,0
Övriga upplupna kostnader
7,5
3,0
0,4
0,4
Förutbetalda ränteintäkter
53,4
1,0
0,0
0,0
Totalt
128,0
61,8
45,0
18,0
Not 20a, Långfristiga lån
Koncernen
Moderföretaget
Slutförfallodag
2020-12-31
2019-12-31
31.12.2020
31.12.2019
Ingående balans
0
0
0
0,0
Nya lån från kreditinstitut
10.06.2025
1 074,8
0
0
0,0
(varav kortfristig del
29,0)
Övriga nya lån
16.01.2022
1 888,6
0
1 888,6
0,0
Summa långfristiga lån
2 963,4
0,0
1 888,6
0,0
Not 20b, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Koncernen
Moderföretaget
2020
2019
2020
2019
Fastighetsinteckningar
1 074,8
0,0
-
-
Spärrade medel på bankkonto
5,3
5,3
5,3
5,3
Summa ställda säkerheter
1 080,1
5,3
5,3
5,3
Eventualförpliktelser
Inga
Inga
Inga
Inga
Not 21, Finansiella risker
Finanspolicy
Med finansiella risker avses förändringar i koncernens resultat och kassaflöde föranledda av ändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsbehov och kreditrisker. Ansvaret för att reducera de finansiella riskerna och utföra de löpande finansiella transaktionerna vilar idag på VD. Den övergripande målsättningen är att säkerställa en kostnadseffektiv finansiering och att minimera negativa effekter på koncernens resultat som kan uppstå genom prisförändringar på ränte- och valutamarknaderna.
Av de olika finansiella risker som ett företag kan utsättas för - finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk/motpartsrisk och valutarisk - är finansieringsrisk och ränterisk de största för Latvian Forest Company. I och med användande av redovisningsvalutan euro har valutarisken till stor del undanröjts i den löpande verksamheten.
För att minimera ränterisk och finansieringsrisk ska företaget undvika att bli beroende av enskilda finansieringskällor och även vara restriktiv vid bedömning av motparter vid placering av överskottslikviditet.
Finansieringsrisk
Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. Målsättningen är därför att finna fler finansieringskällor inom och utom Sverige.
Under 2020 har det blivit tydligt att risken för utbrott av pandemier kan påverka de finansiella riskerna avsevärt. Coronaviruset kan komma att påverka efterfrågan på varor och tjänster negativt. Det kan i sin tur påverka de finansiella systemen och öka finansieringskostnaderna för företaget.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att värdet av ett finansiellt instrument varierar p.g.a. förändringar i marknadsräntor. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstid. För att hantera ränterisken ska långa lån företrädesvis ha rörlig ränta.
Kreditrisk/Motpartsrisk
Med kreditrisk avses att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. Den finansiella riskhanteringen medför exponering för kreditrisker. För Latvian Forest Company uppstår sådana idag i samband med placering av likvida medel och i framtiden exempelvis i samband med köp av derivatinstrument. För att minimera kredit och motpartsrisk ska företaget huvudsakligen exponera sig mot välkända och kreditvärdiga motparter.
En annan typ av kreditrisk är fordringar på kommersiella kunder. Koncernens kundfordringar är förhållandevis små och kan inte äventyra företagets fortlevnad. Försäljningen som huvudsakligen utgörs av avverkningsrätter betalas innan avverkningen verkställs, varför förlustrisk endast finns på övrig försäljning.
Hantering av kapital
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till ägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen förändra den utdelning som betalas till ägarna, återbetala kapital till ägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Försäkringspolicy
Frågan om försäkring eller inte har varit föremål för styrelsens bedömning. De risker som är aktuella är bl.a. brand, skadedjur, extremt väder, m.m. Bedömningen är att försäkringspremien inte står i proportion till de risker som företaget utsätts för och den ekonomiska skada som kan orsakas. Ett av de starkaste skälen till att inte försäkra är den geografiska spridning som företagets fastigheter har. De fastigheter som kommer att pantsättas för lån hos kreditinstitut kommer dock att försäkras i enlighet med långivarens krav.
Not 22, Intäkter från avtal med kunder
TEUR
jan - dec 2020
jan - dec 2019
Avverkningsrättigheter
214,3
0,0
Mark-, jakt- och fiskerättigheter
45,2
0,0
Övrigt
0,0
25,8
Totalt
259,5
25,8
- varav nettoomsättning
259,5
25,8
- varav övrig omsättning
0,0
0,0
Tidpunkt för intäktsredovisning
Varor, tjänster överförda till kund vid en tidpunkt
259,5
25,8
Varor, tjänster överförda till kund över tid
0,0
0,0
Latvian Forest Company AB har inga prestationsåtaganden.
Till övervägande del säljer företaget avverkningsrätter. Dessa är då förberedda av företaget så att en köpare omedelbart kan inleda avverkning. Man kan därför säga att så gott som allt företaget säljer tillfaller kunden samtidigt som betalning erläggs. Det innebär att kunden vid betalning får hela nyttan av varan eller tjänsten.
Not 23, Avsättningar
På koncernnivå har avsättningar för nyttjanderättigheter gjorts. Dessa avser i sin helhet lokalhyror.
Not 24, Styrelsens förslag till vinstdisposition, EUR
Till bolagsstämmans förfogande står:
Balanserat resultat
9 653 040
Årets resultat
-631 543
Totalt
9 021 497
Styrelsen föreslår, att balanserat resultat och årets vinst i sin helhet överförs i ny räkning.
Förklaringar till nyckeltal
Avkastning på eget kapital är totalresultat för året i förhållande till genomsnittligt antal aktier under året uttryckt i procent.
Soliditet är lika med eget kapital plus obeskattade reserver efter avdrag för uppskjuten skatt i förhållande till summa tillgångar.
Skuldsättningsgraden visar skuldernas storlek i förhållande till eget kapital.
Nettoresultat per aktie visar totalresultatet fördelat på genomsnittligt antal aktier under året, uttryckt i EUR.
Eget kapital per aktie utgörs av det egna kapitalet vid årets utgång delat med antalet aktier vid årets utgång, uttryckt i EUR.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättas i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana som de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderföretagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande bild över utvecklingen av koncernens och moderföretagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm 2021-
Martin Hansson
Aleksandrs Tralmaks
Styrelseordförande
Verkställande direktör
Anders Nilsson
Andreas Norman
Vår revisionsberättelse har lämnats den 2021-
Baker Tilly Stint AB
Mikael Nilsson
Auktoriserad revisor
