Vision

Inom några år ska Bahnhof vara en av de stora nordeuropeiska aktörerna inom telekom. Det ska uppnås genom tekniska och affärsmässiga innovationer som utnyttjar svagheterna i etablerade affärsmodeller hos konkurrerande telejättar.
Bahnhof sätter människan i centrum. Vi värnar individen och friheten på nätet. Strategiskt är våra kärnvärden nätneutralitet, kommunikationsfrihet och rätten till ett privatliv. Detta är inte tomma ord för oss. Vi står upp för våra kunder och tar ställning även i kontroversiella frågor.

Bahnhof bygger egen infrastruktur men samarbetar även med andra aktörer. Vi växer i allians med andra och ser synergier med återförsäljare och partners som en naturlig del av vår affär.
Bahnhofs filosofi är baserad på en jordnära och entreprenörsmässig syn på tillväxt. Bahnhofs styrka är kombinationen av innovationer och nytänkande som förenas med en kostnadsmedveten och organisk tillväxt. Vi är offensiva, rörliga och tar tillvara alla möjligheter som följer av tekniska landvinningar.
 

Sammandrag av första kvartalet år 2018

Bahnhof slår åter ett nytt rekord för både omsättning och rörelseresultat. Den starka tillväxten fortsätter under det första kvartalet år 2018. Jämfört med samma period år 2017 växer Bahnhof med drygt 50 miljoner kronor och når en omsättning på närmare 283 Mkr. Samtidigt förbättras nettomarginalen till 12,3 procent (11,3 procent år 2017).

Antalet nya ordar och leveranser ökar på i stort sett samtliga affärsområden, vilket i sin tur kommer att få positiva effekter under de kommande kvartalen.
Här utmärker sig dessutom nya produktområden som till exempel ökad försäljning av managerade trådlösa nät, samt de tjänster Bahnhof nu erbjuder för leverans av innehåll (till framför allt mediaföretag) genom vårt CDN-kluster (Content Delivery Network). 

Bahnhofs styrka som nätoperatör ger viktiga synergieffekter för försäljning av molntjänster under konceptet Big City, där vi nu säljer en rad olika tilläggstjänster tillsammans med bredband. Vi knyter ihop tjänsterna i datahallarna med ett av Sveriges kraftfullaste IP-nät.

Privatmarknaden präglas av stabil tillväxt där Bahnhof på fastnätsidan fortsätter att vinna terräng gentemot de största telejättarna. Under det första kvartalet växer Bahnhof netto med 9978 nya hushåll, med bredband från Bahnhof. Den sista mars 2018 har Bahnhof totalt 292 512 hushåll med internettjänster från Bahnhof.

Under det första kvartalet lanserar vi på utvalda orter en typ av höghastighetstjänst för privatpersoner. Hastigheten 10 Gbit/s är hundra gånger bättre än det statliga bredbandsmålet för år 2020 och tio gånger snabbare än de närmaste konkurrenterna på privatsidan.

För att ytterligare förbättra servicen gentemot våra kunder utökar vi vår kundtjänst. Det sker genom en automatisering av våra system och en större satsning på en ny arbetsplats i Umeå. Umeå är Norrlands största stad och här finns fördelen av närhet till universitet och högskola med tillgång till välutbildad IT-personal.

Den finansiella situationen är mycket god. Den sista mars 2018 är likvida medel i Bahnhof 244,5 Mkr. Kassaflödet för kvartalet är positivt och kassan förstärks med 10,8 Mkr (+18,3 år 2017). Styrelsen föreslår därför att årsstämman den 15 maj 2018 beslutar om en höjd utdelning, till 50 öre per aktie (motsvarande 54 miljoner kronor).
 

Prognos år 2018

Bahnhofs prognos för helåret 2018 är ett rörelseresultat (EBIT) på 145 miljoner kronor med en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Vår bedömning är att prognosen lämnar utrymme för att på ett positivt sätt överträffa förväntningarna.
Tillväxten kommer vara organisk utan tillskott av kapital eller utspädning av aktier. Vi utesluter samtidigt inte strukturaffärer eller etablering inom nya affärsområden som kan ge ytterligare positiva effekter.
 

Privatmarknad

Tillväxten är fortsatt god med 9 978 nya bredbandskunder. Totalt har Bahnhof den sista mars 292 512 privatkunder i öppna nät, samt ett antal privatkunder som är direkt anslutna genom bostadsrättsföreningar och villor.Utmärkande för det första kvartalet är Bahnhofs lansering av den nya tjänsten 10 Gbit/s till villor och bostadsrättsföreningar på utvalda orter i Sverige.

Det är en tjänst som bygger vidare på Bahnhofs filosofi att tänja på vad som är tekniskt möjligt, genom innovationer och en snabb förmåga att fånga upp nya möjligheter. Parallellt med denna satsning ökar vi även kapaciteten i befintliga stadsnät och bygger dessutom ut vårt stomnät Northern Light.

Under början av år 2018 har det kommit två stora kvalitetsmätningar av svenska internetoperatörer.

Den första är genomförd av Bredbandskollen och är en långtidsrapport som handlar om den genomsnittliga bredbandshastigheten för svenska hushåll. Bahnhof vinner kategorin ”snabbast fiber”, i jämförelse med samtliga andra operatörer.

Den andra mätningen är genomförd av analysföretaget Nordic Bench. Den visar att Bahnhof för andra året i rad vinner kategorin bästa internetoperatör. Mätningen visar att Bahnhof är ohotad etta bland svenska internetleverantörer. Vi får även ett högre betyg än alla andra konkurrenter i jämförande kundportaler (som trustpilot.se).

Det här innebär såklart inte att vi är förskonade från utmaningar. Under perioder har även Bahnhof haft köer och tekniska problem som tyvärr drabbat enskilda kunder. Många gånger handlar det om lokala tekniska problem som drabbar kunder i nät där flera olika parter är inblandade i leveranser.

Bahnhof jobbar därför målmedvetet med förbättringar och sätter stort värde på att inte leja ut kundtjänsten till externa företag. De kunder som kontaktar oss får alltid tala med en medarbetare som är anställd i Bahnhof. Vi jobbar systematiskt med att förbättra dialog och tekniska processer tillsammans med våra lokala partners i stadsnät.
 

Företagsmarknad

Företagsaffären fördelar sig mellan nät- och telefonitjänster och de drift-och molntjänster som utgår från någon av våra centrala datahallar. Företagsaffären svarar för 94,6 Mkr av Bahnhofs omsättning under första kvartalet 2018 (jämfört med 81,7 Mkr samma period 2017).

Under kvartalet fortsätter en rad nya tjänster att utvecklas positivt. På nätsidan (traditionellt bredband) ökar volymen rejält, samtidigt som marginalerna sjunker något. Det kompenseras samtidigt av ett antal nya tjänster, som totalt sett förstärker lönsamheten.

En sådan ny produkt är managerade trådlösa nät där Bahnhof kvalitetssäkrar och mäter upp större ytor eller kontor för att bygga driftsäkra lösningar. Tjänsten kombinerar fördelen av fast nät med mobilitet. Ett exempel är att Bahnhof svarade för internetanslutningen till över 2 200 personer vid den avslutande världscupstävlingen under Svenska Skidspelen.

Bahnhof har under kvartalet levererat ett stort antal nättjänster till både offentliga och privata aktörer. Ett par exempel i sammanhanget är att vi nu står för internetaccessen till Södertälje kommun, och ett sammanhållande IP-nät mellan olika städer till koncernen Mathem i Sverige AB.
 

Elementica – klimatpositiva datacenter

Bolaget Elementica Data Center Construction AB (publ) är ett publikt men ännu onoterat bolag som ägs till 72,73% av Bahnhof AB, och till 27,27% av omkring 1 500 övriga ägare.

Elementica konstruerar och driftar datahallar, där affärsidén är att sälja överskottsvärme från datahallar till energibolag (som sedan kan nyttja denna i fjärrvärmenät för att värma upp bostäder).

Aktuell status, maj 2018

Bygglovsansökan är under beredning. Bolaget avser att slutgiltigt avgöra om det är möjligt att uppföra en anläggning på den aktuella platsen (fastigheten ”Starkströmmen 1”) under den närmaste tiden. Om detta inte är möjligt kommer vi redovisa en alternativ plan.

Huvuddelen av kapitalet är outnyttjat och det finns manöverutrymme att positivt överraska på ett andra områden. Genom att bolaget redan har ett stort antal ägare är det möjligt att vid rätt förutsättningar göra en separat börsnotering av Elementica som i sin tur medger organiserad handel med bolagets aktier.
 

VD har ordet

När jag hör ordet bredbandsstrategi tänker jag alltid på Frankrike.

I slutet av 1970-talet satsade den franska staten på ett tekniksprång som skulle lyfta jordbruksnationen till framtiden, låt oss lite anakronistiskt kalla det för en statlig bredbandsstrategi (hela Frankrike skulle leva och vara uppkopplad på bästa sätt).

Den dåvarande presidenten Valéry Giscard d'Estaing, gav det franska postverket det ärofulla uppdraget att ta fram spetsteknik med en ny framtidsterminal som döptes till Minitel. Minitel var ett slags modemuppringd dataterminal med inbyggd elektronisk telefonkatalog där det gick att beställa biljetter, få samhällsinformation, se turlistor för järnvägen och chatta.

Lanseringen av Minitel skedde 1982 på bred front genom att PTT (motsvarande Post- och Telestyrelsen) med enorma subventioner delade ut terminalerna till miljontals franska hushåll och kunder hos det franska televerket.

Under det kommande decenniet växte ett ekosystem i miniatyr upp bakom terminalen, men också ett tjuv- och rackarspel. Företag och lobbyister belägrade de franska byråkraterna i PTT för att övertyga om att just deras grej, förstås mot en saftig licensavgift, skulle inkluderas i den lilla låda som fanns i nästan alla fransmäns hem.

De som betalade mest fick plats i monitorn och kunde stänga ute konkurrenter. De mest innovativa lösningarna medgav möjlighet för medborgarna att direkt kunna kontakta myndigheterna, med något som skulle kunna kallas ett embryo till e-post, och utföra enklare betalningsärenden.

Men orosmolnen hopade sig. Något nytt höll på att hända som skulle skaka om det statliga monopolet i grunden. I mitten av 1990-talet stod så två akronymer mot varandra. Den ena förkortningen fanns redan i nästan alla fransmäns hem och hette Minitel (Médium Interactif par Numérisation d'Information Téléphonique). Den andra förkortningen var WWW – World Wide Web.

I det längsta kämpade franska staten, och faktiskt även delar av näringslivet, mot internet. På den ena sidan av barrikaden stod de gamla monopolintressena och alla de som på olika sätt flätats in och cementerat fast sig ekonomiskt och politiskt i terminallådan, och på den andra sidan stod – ja, låt oss för enkelhetens skull kalla det framtiden.

Med alla medel försökte de franska byråkraterna bygga dammar av is om våren. Det gällde att stoppa flodvågen av nya tjänster som vällde fram på internet och istället upprätthålla Minitels herravälde.

Motståndsrörelsen var framgångsrik. I praktiken försenades Frankrikes intåg i den moderna internetåldern med flera år. Med facit i hand blev det som från början var tänkt som ett tekniksprång istället en black om foten.

Vad kan vi idag dra för lärdom av historien?

Gör inte som Frankrike. Förvandla inte Sverige till ett enda jättelikt Minitel. Den svenska staten och PTS bör istället inrikta sig på att skapa bästa möjliga förutsättningar för innovationer genom att undanröja naturliga hinder för konkurrens.

Just nu finns en alldeles unik möjlighet att skapa ett nytt universum för datatrafik som kommer innebära revolutionerande möjligheter för hela samhället. Och kanske återigen låta Sverige ta täten som industrination för avancerade kommunikationslösningar, i bästa fall rentav före kineserna har köpt resterna av det där krympande storföretaget i Kista.

Det handlar konkret om att öppna upp det osynliga naturliga monopol som utgör fundamentet för riktigt snabba förbindelser i luften – det vill säga spektrumbandet som är avsett för radio- och mobilkommunikation.

Radiospektrum kan liknas vid en naturresurs som också är ett naturligt monopol. Samma sändare kan inte använda exakt samma frekvenser, då uppstår interferens och störningar. För yttäckande lösningar har därför några mobiljättar tilldelats spektrumband i de lägre frekvensområdena.

PTS utreder just nu vad som ska hända med 3,5 GHz bandet. Tekniskt kan man säga att just det frekvensområdet lämpar sig väl för extremt hög överföringshastighet av data, men är beroende av många sändare, eftersom det har kort räckvidd. 3,5 GHz-bandet är bland annat tänkt för det som kallas 5G (och som ska fungera som komplement till 4G).

Man kan på sätt och vis likna 3,5 GHz bandet vid ett slags WiFi på steroider. Det är ett frekvensområde som kombinerar hög hastighet med något längre räckvidd. Man kan dela ut spektrumet finmaskigt, med ett regionalt och lokalt perspektiv, utan att olika sändare på samma sätt stör ut varandra. Det är redan idag möjligt genom robotiserad tilldelning av frekvenser på mikronivå.

Amerikanerna har förstått det här och därför redan inrättat en modell för 3,5 GHz bandet döpt till CBRS (”Citizen Broadband Radio Spectrum”) som under kontrollerade former idag är öppet för alla som vill - både kommersiella och publika intressen.

I USA frigör man på ett typiskt entreprenörsmässigt sätt den fulla kraften i en mer avreglerad syn på spektrumtilldelning. Små och stora tillverkare bryter just nu helt ny mark i en teknisk kapplöpning som kommer få globala konsekvenser.
I Sverige har man historiskt valt en annan väg. Här har staten auktionerat ut spektrumband på ett närmast gårdfarihandlarmässigt vis, där olika aktörer skrapar med foten, tittar under lugg och till sist bjuder över varandra i slagsmål om vad som är allas våra gemensamma tillgång. Det är som att auktionera ut luften vi andas till högstbjudande.

Jag säger därför öppna upp spektrumbandet!

Låt oss frigöra den fulla kraften av ett öppet spektrum och bygga bort det naturliga monopolet. Sverige bör inrätta ett ”Öppet spektrum” som bygger på ett slags licensfri tilldelning av frekvensområdet 3,5 GHz.

Med automatiserade och robotiserade system, och med ett lokalt perspektiv, kan man riva ner murar för konkurrens och skapa nya möjligheter för överföring av datatrafik. Öppet spektrum måste vara den enskilt viktigaste gemensamma branschfrågan att driva framöver.

Alla lokala nätägare i stadsnäten, uppfinnare, företag, glesbygd, stora bostadskomplex, våra konkurrenter - möjligheterna är oändliga för alla som vill vara med om att forma en helt ny kommunikationsrevolution.

Att driva företag handlar inte bara om vad som ska komma, utan också om vad som varit. I korthet kännetecknas det första kvartalet år 2018 av fortsatt hög tillväxt, där Bahnhof samtidigt stärker lönsamheten med förbättrad marginal.Motorn i tillväxten är kombinationen av nät- och datahallstjänster. Bahnhof kan nu fullt ut nyttja synergieffekter mellan våra molntjänster – och vårt kraftfulla IP-nät. 

Under det första kvartalet blir också resultatet av Bredbandskollens stora mätning av fiberhastigheten hos olika operatörer känd. Rapporten visar att Bahnhof har högst genomsnittshastighet i fiber av samtliga svenska internetoperatörer.

Faktum är att vi sopar banan med konkurrenterna.

Men redan nu tar vi steget mot ännu högre hastigheter. Under det första kvartalet lanserade vi på utvalda orter hastigheten 10 000 Mbit/s (annorlunda uttryckt 10 Gbit/s) till privatpersoner. Det är hundra gånger snabbare än det statliga bredbandsmålet och möjligt på grund av den tekniska utvecklingen med ny optik och andra ljusförstärkare. Det är också en tjänst som ännu inte har stöd i Bredbandskollens mätsystem.

Jag läser i media att våra konkurrenter betraktar det här med snabbt bredband som något slags PR-stunt. Ingenting kan vara mer felaktigt! Bahnhof ska vara teknikledande, vi ska gå före och bryta ny mark med nya innovativa tjänster.

Det är helt enkelt roligare att jobba så.

Det är därför jag driver frågan om ”öppet spektrum” för att kunna frigöra den fulla kraften i fibernätet, genom att förlänga fibern med nya radiobaserade höghastighetstjänster.

Avslutningsvis två citat. Det ena är sagt av en teknikansvarig i det bolag som bygger sin framtid på koaxialkablar:
– Våra kunder eftersöker inte hastigheter på 10 gigabit per sekund i dag. Men i framtiden siktar vi på att kunna erbjuda minst samma hastigheter som Bahnhof gör.*

Det andra citatet är ett uttalande från Preston Marshall. Preston jobbar till vardags som chefsdesigner av nätarkitektur på Alphabet (det vill säga Google). Det är förstås ingen slump att ett av världens absolut största företag så helhjärtat förordar modellen med ”öppet spektrum” på 3,5 GHz-bandet.

- This is the first time we’ve had a band that anybody can go into and they can put any kind of technology they want. That competition is going to create a very, very rich ecosystem for innovation, for new ideas. It could never happen if people spent $30 billion or $20 billion buying spectrum. (Preston Marshall, Alphabet).

Det här mina vänner, det kommer att skaka om telekomlandskapet och de gamla telejättarna. Helt nya och oväntade värdekedjor kan skapas. Frågan är nu bara om Sverige ska välja att köra på i gamla traditionella hjulspår, och därmed bygga fast oss i en evig fimbulvinter av Minitel-tänkande.

Jag uppmanar därför PTS att istället kasta loss alla historiska bojor. Ta nu sikte mot framtiden och bana vägen för ett öppet spektrum på 3,5 GHz-bandet!

Täby, den 1 maj 2018
Jon Karlung, verkställande direktör
Bahnhof AB (publ)
*(Källa: tidningen Metro.se, 1 mars 2018.)
 

Finansiell situation

Kassaflödet för första kvartalet 2018 är +10,8 Mkr (+18,3 Mkr). Den sista mars är likvida medel i Bahnhof 244,3 Mkr (160,7 Mkr). Finansiella skulder i form av finansiell leasing uppgår för kvartalet till 6,5 Mkr (1,5 Mkr) och skulder till koncernföretag (K.N. Telecom AB) uppgår till 1,1 Mkr (7,8 Mkr).

Bahnhof har under första kvartalet 2018 investerat totalt 10,3 Mkr (40,7 Mkr) i nätutrustning och kundsystem. Den sista mars 2018 är immateriella anläggningstillgångar i Bahnhofkoncernen 57,0 Mkr varav 49,2 Mkr goodwill. Motsvarande siffror förra året är 64,9 Mkr varav 56,0 Mkr goodwill.

De immateriella anläggningstillgångarna härrör sig nästan uteslutande till internetoperatören Tyfon som Bahnhof förvärvade i juni 2015. Bahnhof har en konservativ syn på immateriella tillgångar, vilket innebär att vi gör löpande avskrivningar.
 

Koncern och redovisningsprinciper ?
Bahnhof tillämpar årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Moderbolag i Bahnhofkoncernen är Bahnhof AB (publ) med organisationsnummer 5565199493 och säte i Stockholm.

Bahnhof AB (publ) har två svenska dotterbolag vilka är Tyfon Svenska AB (556544-4808) samt Elementica Data Center Construction AB (556715-9495). Bahnhof AB har även ett portugisiskt dotterbolag Bahnhof Unipessoal LDA (PT 509519636). Dessutom finns det ett norskt dotterbolag, Bahnhof AS (986 108 351). Alla bolag är helägda dotterbolag förutom Elementica.
 

Tvister ?
Som redovisats i tidigare rapportering har det uppkommit en tvist mellan Bahnhofs portugisiska dotterbolag Bahnhof Unipessoal LDA och den portugisiska skattemyndigheten. Bahnhof har inte gjort någon reservering för skulder i bokslutskommunikén, då styrelsen samt bolagets revisorer KPMG bedömer att det inte finns anledning till detta.
 

Utdelningspolicy ?
Bahnhof har lämnat utdelning varje år sedan introduktionen på Aktietorget i december år 2007. Vi eftersträvar en stabil årlig utdelning på mellan 25 och 50 % av resultatet efter skatt. Avsikten är att lagom balansera bolagets finansiella handlingsutrymme med en hög utdelning.

Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om en höjd utdelning, till 50 öre per aktie (motsvarande knappt 54 miljoner kronor). Den som vill ta del av utdelningen måste vara ägare av Bahnhof-aktien den 18 maj.

Bahnhof har genomfört en omorganisation av koncernen där privatverksamheten har flyttats in i det svenska moderbolaget Bahnhof AB. Tidigare drevs detta i sin helhet (också operationellt under flera år) med bas i Portugal i bolaget Bahnhof Unipessoal LDA. Omorganisationen innebär kostnadsbesparingar, både genom förenklingar och operationella effektiviseringar.

* Not angående resultatet efter skatt: I samband med flytt av verksamheten från Portugal till Sverige, uppstod en beskattningsbar vinst som påverkat resultatet efter skatt i koncernen negativt. Detta är i sin helhet en ren engångseffekt som härrör sig till flytten.

För fullständig rapport, se PDF på Aktietorget eller Bahnhofs hemsida.